önskan

Ibland så önskar jag att jag inte hade haft så lätt för att dölja hur jag mår och vad jag känner.
Jag vill vara en sån människa som andra människor kan möta och ändå kanske tänka att "hon är lycklig eller oj vad hon ser ledsen ut, eller kanske att hon mår nog inte så bra"
För i bland vill man vara öppen som en bok, och spontan. Ni som känner mig vet hur jag var innan. Spontan, Glad, Lycklig, SARA.. ='(
Nu kan jag ju tyvärr meddela att det inte längre är så.. Spontaniteten, lyckan och gläden är som bortblåst, Kvävd på något sätt, men varför och hur kan jag tyvärr inte berätta, det är ett mysterium även för mig. Men om ni skulle hitta det så meddela mig gärna.

Ni vet, jag är ganska bra på att dölja vad jag verkligen känner och hur jag verkligen mår, Ibland vet jag inte ens själv hur jag mår eller att jag inte mår som jag borde.
När jag är som mest nere så finns det en människa som ser på mig hur jag mår, och det är den människan som kännt mig längst, den människan som bar mig i sin mage i 9 månader... Mamma!!

Som ni kanske förstår av den här bloggen så mår jag inte helt jättebra nu och jag slår vad om att ingen av er som läser egentligen vet varför.. För det är inte många som vet det.. och vet ni inte det, så kommer ni inte heller få veta det.. ÄN!!

Nu har jag bara en sak till jag vill meddela er, och det är att jag saknar att vara mig själv, jag saknar den sara jag brukade vara.. För vet ni? Det går att vara sig själv, även om man byter miljö och "liv", även om ni inte tror det vissa av er!!

Det går dagar då jag mår bra och tror att jag är lycklig, men de är ett fåtal. I magaluf, där kommer jag må Riktigt bra, Och förhoppningsvis kommer jag även göra det om någon vecka..!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0